Luulik Kokamägi
15 april 1921 – 25 juni 1986

Luulik Kokamägi föddes i Pärnu, men tillbringade sin barndom och ungdomstid i Valga. Sin konstutbildning inhämtade han sedan 1947 vid Tartu statliga konstinstitut och 1953 avlade han examen vid Estlands statliga konstinstitut i Tallinn. 1946 arbetade han i Valga som dekoratör vid teatern "Säde", 1953-57 i Tallinn i dekorationsateljén vid Tallinns kombinat för konstprodukter, därefter var han frilanskonstnär, 1979-1980 var han lärare i målarkonst vid Estlands statliga konstinstitut, medlem i Konstnärsförbundet sedan 1956.

Han bodde i Tallinns konstinstituts så kallade konstnärshus, vars adress i dag är Frihetsplatsen (Vabaduse väljak), där han hade sin ateljé på fjärde våningen. Typiska för Luulik Kokamäes första skapande period är realistiska porträtt med en lyrisk underton, med vilka han fortsatte det estniska porträttmåleriets fina traditioner. Från denna period härstammar målningarna Inge Teder 1957, Imbi 1959, Inna Taarna 1961, ballerinan Elonna Spriit 1963 (alla i Estniska konstmuseet).

Höjdpunkten i Luulik Kokamäes skapelsekraft inföll på 1970-80-talen, då det uppenbarade sig en impressionistisk målningsstil och favorittematik. Denna period utmärks av öppna och ljusfyllda landskap med figurer i lugna poser: Sömnig kväll (Rauge õhtu) 1974 (Estniska konstmuseet), Epp med orkidé (Epp orhideega) 1976 (Estniska konstmuseet), Epp 1978 (Estniska konstmuseet), Pierrots natt (Pierrot öö) 1980, Vårkväll (Kevadõhtu) 1980, Omkring midsommar (Jaanipäeva paiku) 1981 (i privatsamling) mm.

1981 fick han Konrad Mägis konstpris. De mest minnesvärda bland hans många utställningar är utställningen i Estlands statliga konstmuseum 1979 och utställningen i Konstmuseet i Tartu 1991.

Luulik Kokamägi var far till Epp Maria Kokamägi.